It's my life, my choices
Nu vet jag, jag vet varför det är som det är och varför jag är rädd att göra det jag vill. Jag har länge haft en bild av hur jag ska göra och vad jag bör göra. Gå i skolan, högstadie och gymnasium. Ta ett år till att resa, jobba och testa nya saker och sedan börja på universitetet, skaffa en riktig utbildning och efter det resa och jobba med något som jag tycker är riktigt kul.
Jag vet att andra inte ställer kraven på mig, det är jag själv. Vad händer om jag hoppar av? Då har jag inte längre en utbildning och vad ska jag göra istället.
Jag har bestämt mig, jag ska inte tänka så. Det är kanske meningen att jag ska testa en annan väg, att göra något för mig själv och vem vet vad det leder till? Ingen vet, men jag vet att det bara kan bli bättre än detta. Det känns äntligen som jag kan andas igen och som jag har fått tillbaka en liten del av mig själv och mitt liv.
It's my life, my choices
